Imorrn är det dags för årets tuffaste lopp när vi kör Reistadlöpet i Bardufoss i nordnorge. Banan är inte nådig i sina backar, antingen går det upp, eller så går det ner. Intressant men absolut inget som passar mig 😀 Men kul ska det bli att köra slut på sig på dessa 52 km! Följ med på svt imorrn kl 9!
Nu kör vi, sista racet på 20-talet innan man övergår till gubbe!
Har blivit lite uppdateringar här för min del, svaret stavas BARN! Och har det blivit någon lugn stund har jag prioriterat min egen sömn… Men nu ligger jag här i sängen bredvid mina två små sovande sköningar och tänker dela med mig lite ord men framför allt sammanfattande bilder från den senaste tiden. 
Jag kan lova att jag inte varit sysslolös! Är en galen tid just nu, Nilla som börjat ta sig fram och Lilly som fortsätter att upptäcka och utmana livet… Jag gråter av både utmattning och total lycka! För det är vad det är just nu, sjukt intensivt men samtidigt alldeles underbart! 
Den här grabben ser vi inte så mycket av, men det närmar sig slutet på denna säsong och vi njuter desto mer de dagar vi får ha honom hemma…
Just nu har vi landat i Sälen ännu en gång och vi suger ut det sista av vintern…
Idag har vi hejat på Leksand som lyckats förlänga spänningen, på lördag är det Pappa Jens som vi håller tummarna för!
Gonatt / Anna
Årefjällsloppet, jo jag blev frisk och helt ok känsla i kroppen i starten av loppet. Med i täten och hjälptes åt att försöka täppa till luckan fram till Morten E Pedersen som fått lucka. In mot spurten hjälpte jag Andreas i position och plockade en del poäng. Men ca 15 km in i loppet gick staven, helt av! och på helt fel plats på banan! Provade att åka vidare men staven blev bara kortare och kortare och till slut var jag nere vid knät för att få lite tag. Åkte (gick) på skidorna ca 4 km innan jag lyckades få en ny stav och då var ju loppet helt kört..
Så trist att man inte fick chansen denna gång heller!
Men det som gjorde min dag var lagkamraterna! Anders Aukland visar att gammal är äldst och vann före Tord Gjerdalen, dubbelseger för Team Santander alltså!
Säsongen närmar sig sitt slut och två helger kvar nu. På onsdag drar vi vidare till Bardufoss i nordnorge för nytt race på lördag. Men före det ska Lilly och jag på hockey imorrn och hejja på Leksand!
/ Jens
Säsongen är långt ifrån över och nu är vi i Sjusjøen och laddar för Birkebeinerrennet på lördag! Ett tufft lopp på 54 km över två fjäll och går från Rena till Lillehammer. Skulle nog säga att vinna detta lopp är lika stort som att vinna Vasaloppet, för norrmän!
Själv har jag åkt Birken två gånger och aldrig fått till någon bra placering då jag inte hängt med uppför första fjället. Men denna gång blir det enbart stakning och jag ska verkligen göra ett försök att vara med där uppe!
Formen efter vasan har varit trög, oerhört sliten men har fått till en del träning i Sälen efter några dagars välbehövlig vila. Energin plockade Lilly fram igen då hon åkte sin första skidtävling med Parvelrännet i Järna. Som tvååring gjorde hon debut i tävlingsspåret 15 år tidigare än pappa! Har sällan sett en så glad skidåkare under de 500 meter långa loppet. Vi följde så klart med och hejjade under vägen 😀
Hälsningar från Norge
Efter Vasaloppet har vi haft några sköna dagar här uppe i Sälen. Jens var helt ”överkörd” i början av veckan och tog några familjedagar… vilket vi inte är alltför bortskämda med!
Nu är han igång i träning igen, men tävlingsledig i helgen. Istället är det Lilly som är anmäld till hennes livs första skidtävling, Parvelrännet går av stapeln nu på söndag, nostalgi! 2,5 år gammal gjorde jag själv tävlingsdebut i den tävlingen och slutade näst sist😊 500 m är det som gäller och vi ser med spänning fram emot resultatet. Kommer hon att starta? Duger det att åka utan backar? Hur mycket snö kommer hon att äta längst vägen? Blir hon rädd för alla som ropar, Heja Heja? Slår hon min placering??
Innan vi åker hem hoppas jag att vi imorgon får njuta av ytterligare en dag på fjället…
Vi hörs / Anna
Det var dags igen att äntligen få ställa sig på start förberedd för ett Vasalopp igen. Det var 2014 senast så kanske det var därför nerverna spelade mig ett spratt på morgonen då jag spydde upp frukosten. Det har aldrig hänt tidigare! Och den tappade vätskan var nog orsaken till att jag drogs med kramp redan i Evertsberg och att jag hade svårt att ta åt mig av dricka under vägen. Jag hade bestämt mig att vara med där i täten och verkligen ge mig chansen till att vara med och kriga om segern. Jag hade position på sista kilometrarna men kramp och dåliga armar gjorde att jag inte hade krafterna när spurten sattes upp.
För övrigt funkade service och skidor bra och kändes bra att åka. Det var ett högt tempo från start och alla vi i teamet hamnade på efterkälken och var över minuten efter täten. Det då vi tog det lugnt i första backen och senare satt upp farten. Efter starkt jobb av Snorri och Öyvind kom vi ikapp i backarna upp mot Risberg. Så det blev ett annorlunda lopp med hög fart hela vägen.
Besviken så klart men 8:a i Vasaloppet med 4 sek från segern visar att jag är tillbaka igen, det är bra!
Bra laginsats med 2:a, 5:e, 7:e, 8:e och 14:e plats!
Nu väntar vila och träning i Sälen innan Birkebeinerrennet nästa helg den 18:e mars.
Foto: Johan Trygg
Utslagen efter målgång
Foto: Johan Trygg
/ Jens
Så är vi äntligen här, kvällen innan första söndagen i mars… Det har varit ett par sköna veckor här uppe i Sälen. Träning har varvats med lek, vila, mat och bus.
Tidigare idag sa Jens att han bara vill komma till start, han längtade inte tills allt var över, utan han ville vara ”i det”, njuta av loppet! De orden var länge sedan jag hörde honom säga, det kan nog bli en bra dag imorgon…
Själv ser jag fram emot att åka med längst spåret, höra ljudet av helikoptern, känna pulsen stiga, veta att snart är de där, göra sig redo, hoppas få se en pigg Jens där framme, langa vätska, snabba sig till bilen och ta sig till nästa kontroll…
Är fler som är laddade här hemma…
IMORGON KÖR VI!!! / Anna
Jens Erikssons officiella hemsida 