Oflyt i Trollhättan

Fin tävling och en riktigt bra känsla i åkningen i Alliansloppet i Trollhättan idag. Men många med i klungan och ingen som kom loss vilket gjorde loppet trångt och en kamp om positionerna. Låg med bra på andra och sista varvet för att vara med när körningen skulle börja på allvar. Men med 500 meter kvar tog dagen slut då någon körde på staven och spetsen rök. 

Riktigt surt då jag kände mig stark och ”transportsträckan” var klar och loppet skulle avgöras. Nya tag och tar med mig att kroppen funkar! 

/ Jens

Sensommar

Vi kör ett ”bildernafårtalainlägg” 

Inte alla som har somnat i en pool…

Glasstillverkning!

Vinbärsälskaren❤️

Kusinmys en av sommarens höjdpunkter

Blev en natt i tält också…


Våffelfest i kvällssolen❤️


Och kvällen avslutades med myrfotboll tillsammans med bästa hockeylaget😅

Nu blir det skönt att slå igen de blå…

Natti natti / Anna 

Skönt kvitto

I söndags fick jag äntligen sätta på mig nummerlappen igen då Grönklitt double polding hill race arrangerades av Lager 157, ett rullskidlopp på 13 km och dryga 380 höjdmeter. 

Blev ett fint startfält och även bra fart från början uppför den långa backen. Mitt mål för dagen var att utmana mig själv mentalt och bryta några spärrar… 

Jag låg med bra inför den sista stigningen upp mot toppstugan och där fick jag verkligen chansen att göra slag i saken. Kände mig rejält trött, men lyckades klämma ut det sista och kunde rulla över mållinjen som förste man. 

Känns som en stor lättnad efter en försäsong som även i år varit kantad av några för många motgångar. Tar nu med mig detta resultat och hoppas på en givande sensommar och höst. 

Testade nya X-Kross brillorna!

Hunflen x 4 & Furuvik

Förra veckan var Jens till den nerlagda skidanläggningen i Äppelbo och röjde liftgatan för att få fritt fram att bli trött. 

Idag försökte jag och några hockeytjejer att hänga med honom uppför slalombacken… vi lyckades inte riktigt, men trötta det blev vi😅 

Låter kanske konstigt, men jag tycker att det är fantastiskt skoj att få utmana sig själv på detta sätt. Man har folk runt sig som man både kan peppa och bli peppad av, man behöver inte springa, utan det räcker att gå för att bli så där skönt trött. 

Återstår att se hur benen känns imorgon… 


Fick även till en semesterdag i veckan, då vi följde med min bror med familj till Furuvik. Sååå mysigt att få återuppleva sådant man uppskattade som barn, nu med sina egna. Det måste vara det mäktigaste i livet just nu…




Kram / Anna