Som Jens redan avslöjat, kom det en till liten kulla till oss för två veckor sedan. Allt gick väldigt bra, men lite väl snabbt mot slutet… Som tur var avstod Jens lägret och befann sig på hemmaplan denna dag, bättre stöd kunde jag inte fått. Att det blev en till flicka var inget oväntat, har ju insett att skidåkare nästan bara får flickor… Södergren, Olsson, Hellner, Jerry och Laila, Bryntesson, Teodor och Sanna, Rydkvist… Undra vad det beror på??? Bara flickor som överlever den tuffa träningen😜
Vi valde att åka hem redan dagen efter och jag måste säga att det ögonblicket, då Lilly för allra första gången fick träffa sin lillasyster, var obeskrivligt och den bästa present jag kunde drömma om!
Vet inte hur vi lyckas, med Lilly som fyller år dagen innan julafton och nu Nilla som kom dagen innan min födelsedag…
Har varit en magisk tid sedan dess, vi känner oss så otroligt rika och lyckligt lottade. Att få vakna upp av att Lilly klättrar upp i sängen, överlyckligt ropar ”bebis” och klappar lillasyster på kinden, det är vad jag kallar livet!❤️
Sedan finns det såklart en baksida också, med två barn istället för ett tar allt minst dubbelt så lång tid, sömnbristen är ett faktum och jag är tacksam om jag hinner gå på toa om dagarna… Jens påverkas såklart också, men han har varit helt otrolig på att både vara en ansvarstagande pappa och disciplinerad idrottsman. Allt går om man vill!
Sedan måste jag erkänna att jag redan nu börjar bli lite nervös inför oktoberlägret som väntar… Men det är bara att vänja sig, snart väntar en lång vinter…
Nu är det slut på lugnet här hemma… Vi hörs!
Bebismys / Anna
Viktigt med fikastopp…
SYSKONKÄRLEK
Ingen badkruka…